Hur förklaras priset på svensk åkermark?

Den relativa skillnaden mellan Sveriges åkermarkspriser och vad marken avkastar har ökat de senaste 20 åren. Vidare förekommer stora regionala skillnader i markpriser där slättbygderna i södra Sverige haft störst prisökning samtidigt som avkastningen per hektar legat på en relativt stabil nivå under samma tidsspann.


Uppsatsens syfte är att förstå huruvida betalningsförmågan för ytterligare ett hektar åkermark i dagsläget påverkas av avkastningsnivån i Sveriges tre olika slättbygdsområden; Götalands södra slättbygder (GSS), Götalands norra slättbygder (GNS) samt Svealands slättbygder (SS). Forskningsfrågorna i studien belyser hur skillnader mellan markpris och avkastningsnivå förhåller sig, samt om marken är över- eller undervärderad i förhållande till det ekonomiska värdet av avkastningsnivå i respektive område. Vad som gör grunden för uppsatsens teoretiska syntes är andra prispåverkande faktorer bortsett från avkastning, så som utbud och efterfrågan, förväntningar, alternativa användningsområden, närhet till stad och politisk påverkan. Vidare har även grundläggande investerings- och beslutsteorier undersökts för att förstå beteendemönstret hos lantbrukare som ämnar att investera i ytterligare hektar åkermark. Studien är av kvantitativ art med deduktiv ansats då den data arbetet baseras på är sekundärdata i form av markpriser och avkastningsnivåer. Inga intervjuer med enskilda företag har gjorts. Utifrån data har matematiska optimeringsmodeller utformats för framtagna genomsnittsgårdar om 250 hektar vardera i de olika slättbygdsområdena med representativa växtföljder. Resultatet genom beräkning av marginalvärdet (”skuggpriset”) för respektive genomsnittsgård gav ett värde om 5 449 kr i GSS, 4 366 kr i GNS och 3 209 kr i SS. Dessa värden berättar den extra nytta som ytterligare ett hektar åkermark bidrar med till produktionen utifrån den teoretiska vinst som beräknats. Genom beräkning av kvottal mellan marginalvärdet och markpris i respektive område visar det att marken är övervärderad i GSS i förhållande till avkastningen, samtidigt som marken är relativt rättvist värderad i GNS samt undervärderad i SS där det hade varit möjligt att betal mer per hektar i förhållande till avkastning. Således dras slutsatsen att investeringar i SS är mer gynnsamma än i GNS och särskilt GSS utifrån ett brukningssyfte.





About us

Karl Olsson och Emma Hansell Agronom - ekonomi


Mitt namn är Karl Olsson, 26 år gammal, från vackra Närkeslätten. Jag läser tredje året på agronomprogrammet med inriktning ekonomi.


I framtiden är jag intresserad av att arbeta med praktiskt lantbruk, eller som rådgivare, främst för att se vilka kostnader som kan minimeras för enskilda lantbrukare.


Email: klol0001@stud.slu.se Mobil: 0761-27 70 40




Mitt namn är Emma Hansell, jag är snart 23 år gammal och kommer från Karlshamn i Blekinge. Under min uppväxt har jag alltid sysslat med hästar, vilket fick mig att flytta ner till Österlen i Skåne vid 16 års ålder och studera på Bollerups Naturbruksgymnasium.


Det var tack vare de tre åren som jag fick upp ögonen för lantbruket och agronomutbildningarna, som sedan tog mig till Uppsala. Jag studerar i dagsläget tredje året på agronomutbildningen med inriktning ekonomi. I framtiden vill jag jobba med något inom mäklarbranschen med inriktning mot lantbruket då jag läser kurser utöver ramschemat inom ämnet.

The Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, has its main locations in Alnarp, Umeå and Uppsala. SLU is certified to the ISO 14001 environmental standard. • Phone:+46 18-67 10 00 • VAT nr: SE202100281701  • Contact SLU • About SLU's websites

  • Facebook
  • Instagram
  • LinkedIn
  • Twitter
  • YouTube